Hörande ljud som inte är riktiga? Här är vad din hjärna gör

Har du någonsin hört ett svagt ringande ljud i öronen när allt omkring dig är tyst? Eller trott att någon ropade ditt namn när ingen var där? Om ja, så är du definitivt inte ensam.

Det här är exempel på fantomljud. Det här är ljud som din hjärna skapar utan någon extern källa. För vissa människor kommer och går de. För andra är de konstanta.

Låt oss tillsammans utforska två vanliga former av fantomljud: tinnitus och hörselhallucinationer. De kanske låter ovanliga, men de är vanligare än du tror. Och de berättar mycket om hur hjärnan bearbetar ljud, även när inget ljud faktiskt existerar.

Vi ska titta på vad som orsakar dessa upplevelser, hur de påverkar människor och vad vetenskapen har upptäckt om varför de inträffar.

För ibland är tystnaden inte alls tyst.

Det vanligaste fantomljudet

Tinnitus är när man hör ett ljud som inte kommer från omvärlden. Folk beskriver det som ringande, surrande, hummande eller till och med väsande. Det är inte en sjukdom, det är mer ett symptom, och det är faktiskt den vanligaste typen av fantomljud.

Vad är tinnitus?

Tinnitus uppstår när hjärnan skapar en illusion av ljud. I de flesta fall är det subjektivt. Det betyder att bara personen som upplever det kan höra det. Mycket mer sällsynt är objektiv tinnitus, där en läkare också kan upptäcka ljudet, ofta orsakat av blodflöde eller muskelrörelser i örat.

Det finns inget specifikt ljud eller volym; det kan vara mjukt, högt, gällt eller lågt. För vissa människor tonar det av och på under dagen. För andra är det konstant och djupt plågsamt och irriterande.

Vad orsakar det?

Tinnitus har många möjliga orsaker:

• Hörselnedsättning, särskilt åldersrelaterad eller bullerinducerad
• Hög ljudexponering, som konserter eller industriarbete
• Öroninfektioner, vaxavlagringar eller skador
• Stress och ångest
• Vissa läkemedel, som höga doser aspirin eller antibiotika

Det som dessa triggers har gemensamt är att de minskar eller förvränger den signal som hjärnan tar emot från örat. Som svar på detta "fyller hjärnan i luckorna" genom att skapa ljud.

Forskare tror att detta är relaterat till neuroplasticitet - hjärnans förmåga att omorganisera och anpassa sig. När normal input från örat störs kan hjärnan "höja volymen" i hörselbarken för att kompensera.

Hur vanligt är det?

Tinnitus är vanligare än många tror. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO), det drabbar över 740 miljoner människor globalt, och cirka 120 miljoner upplever det som ett kroniskt tillstånd som besvärar dem dagligen. Det är nästan 1 av 10 personer världen över, ganska många, eller hur?

Det är vanligast hos vuxna över 50 år men kan drabba vem som helst, inklusive unga personer som utsätts för högt ljud, vilket blir allt vanligare nuförtiden.

Hur hjärnan skapar ljud utan ljud

Tyvärr är tinnitus ett "problem" i hjärnan. Även när öronen är skadade eller inte längre sänder tydliga ljudsignaler, förblir hjärnan aktiv hela tiden. Den försöker kompensera för den saknade ljudsignalen. Detta kan leda till att man uppfattar ljud som faktiskt inte finns där.

Hjärnans plasticitet och hörselgap

När du förlorar en del av din hörsel, oavsett om det beror på åldrande, högt ljud eller skador, tystnar inte hjärnan. Istället försöker den Fyll i luckorna. Det ökar aktiviteten i hörselbarken – den del av hjärnan som bearbetar ljud. Detta kallas central förstärkning. Tänk dig att höja volymen på din stereo när en låt spelas lågt. Det är vad hjärnan gör när den känner av minskad input.Den börjar skruva upp systemet, men genom att göra det kan den starta skapa ljud på egen hand, fascinerande.

Hörselbarken på överväxel

Hjärnskanningar stöder detta. Personer med tinnitus uppvisar ofta onormala mönster av neural aktivitet i hörselbarken. Vissa områden blir överaktiva, medan andra inte fungerar som de ska. Studier Med hjälp av fMRI (funktionell magnetisk resonanstomografi) har man visat att även i fullständig tystnad "lyser" hjärnans hörselområden hos personer med tinnitus upp, som om riktiga ljud spelades upp.

Denna idé liknar fantomlimbssyndrom, där en person känner smärta eller förnimmelser i en amputerad lem. Hjärnan fortsätter att skicka signaler, även när den fysiska källan är borta. Vid tinnitus kanske öronen inte fungerar korrekt, men hjärnan fortsätter att producera det ljud den förväntar sig att höra.

Detta förklarar också varför hörapparater ibland kan hjälpa. Genom att återställa mer normal ljudinput till hjärnan minskar de behovet för hjärnan att "uppfinna" ljud. I många fall kan detta göra tinnitus mindre märkbar eller till och med få den att avta helt.

Hörselhallucinationer

Tinnitus är vanligtvis ett enkelt ljud, såsom ett surrande, surrande eller en högfrekvent ton i våra öron. Men vissa människor hör komplexa fantomljud, som röster, musik eller samtal. Dessa kallas hörselhallucinationer. De är inte samma sak som tinnitus och har ofta väldigt olika orsaker.

Bortom enkla ljud

Hörselhallucinationer innebär att man hör strukturerade, meningsfulla ljud. Ett vanligt exempel är att man hör någon tala när ingen är där. Vissa människor hör musik spela i bakgrunden eller specifika fraser upprepas. Dessa ljud känns verkliga och verkar ofta komma utifrån huvudet, även om det inte finns någon verklig källa.

Till skillnad från tinnitus, som tenderar att vara neutral eller irriterande, har hörselhallucinationer ofta känslomässigt innehåll. De kan vara tröstande, störande eller förvirrande. I många fall skapar hjärnan fullständiga sensoriska upplevelser som verkar vara knutna till minne, rädsla eller övertygelse.

Vem upplever dem?

Dessa hallucinationer är mest kända vid psykiatriska tillstånd som schizofreni eller svår depression, där röster kan vara frekventa, höga och plågsamma. De förekommer dock även hos personer utan en verklig diagnostiserad psykisk sjukdom.

De kan inträffa under sorg, särskilt kort efter att man förlorat en närstående, till exempel. Vissa människor hör rösten från den person de förlorat. Andra hör dem säga ett sista adjö, eller ett de aldrig fick chansen att säga. Dessa upplevelser beskrivs ofta som livfulla och känslomässigt intensiva, men är vanligtvis inte tecken på psykisk sjukdom.

Personer som är sömnberövade, traumatiserade, har epilepsi eller är på väg att vakna eller somna kan också höra saker som inte finns där. Detta är ett tillstånd som kallas hypnagogi. Under vissa omständigheter blir hjärnan utmattad eller överstimulerad, vilket resulterar i produktionen av ljud som inte existerar.

Det finns en studie som visade att upp till 10 % av befolkningen i allmänhet upplever någon form av hörselhallucinationer under sin livstid, ofta kortvarigt och utan sjukdom. Detta visar att gränsen mellan "normal" och "onormal" uppfattning inte alltid är så tydlig som vi tror.

Skapa hälsosammare ljudmiljöer

Oavsett om du har tinnitus, kämpar med att koncentrera dig eller bara är överväldigad av buller, har din omgivning en betydande inverkan på hur din hjärna bearbetar ljud. Många människor är omedvetna om hur mycket den akustiska kvaliteten på en plats påverkar deras spänning, koncentration och mentala hälsa.

Hur ljud formar vårt sinnestillstånd

Hjärnan bearbetar ständigt ljud, även när du inte är uppmärksam. I rum med eko, efterklang eller bakgrundsljud måste din hjärna arbeta hårdare för att filtrera bort det som inte spelar någon roll, vilket kan leda till att du känner dig tröttare snabbare. Detta kan också öka mental utmattning och förvärra tillstånd som tinnitus.

Å andra sidan låter ett tyst och välbalanserat utrymme ditt hörselsystem slappna av. Mindre buller innebär mindre ansträngning. Det hjälper din hjärna att fokusera på viktiga ljud, som tal eller musik, utan att anstränga dina sinnen.

Akustiska panelers roll

Ett sätt att förbättra din ljudmiljö är att använda akustikpaneler. Dessa material absorberar överskott av ljudreflektioner i ett rum. Det innebär mindre eko, tydligare tal och ett bekvämare utrymme. Platser såsom hem, kontor, terapirum eller studior, och mer kan behandlas.

De är inte begränsade till yrkesverksamma eller musiker. Akustiska paneler kan hjälpa alla som behöver en mer avslappnad och koncentrerad miljö. Kanske arbetar du hemifrån, har sensoriska känsligheter eller bara vill ha lite lugn och ro efter en lång dag.

Det här handlar om att skapa den typen av utrymme där din hjärna inte behöver kämpa för att höra tydligt. Den lilla förändringen kan göra stor skillnad.

Hur behandlar man fantomljud?

Bättre akustik kan minska stress och lindra den mentala belastningen från oönskat buller. Många som lider av tinnitus eller hörselhallucinationer behöver mer strukturerat stöd. Den goda nyheten är att fantomljud ofta kan hanteras, även om de inte kan behandlas helt.

Hantering av tinnitus

Som vi vet finns det ingen universallösning för tinnitus, men flera metoder kan bidra till att minska dess effekter.

• Ljudterapi använder bakgrundsljud, som vitt brus, rosa brus eller mjuka naturljud, för att göra ringningen mindre märkbar och hjälpa hjärnan att flytta sin uppmärksamhet bort från den. Vissa personer drar också nytta av anpassade maskeringsspår som riktar sig mot specifika frekvenser.
• Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en av de mest effektiva behandlingarna. Den tar inte bort ljudet, men den hjälper till att minska den känslomässiga stress det orsakar.
• Hörapparater kan vara mycket fördelaktiga för personer med hörselnedsättning. Genom att förbättra vanligt ljud minimerar de kontrasten mellan tyst och tinnitus, vilket gör det falska ljudet mindre uppenbart.
• Stressreducering är en viktig faktor. Tinnitus förvärras ofta vid ångest, trötthet eller perioder med hög stress. Mindfulness, motion och sömnhygien kan hjälpa till att hålla symtomen hanterbara.

Behandling av komplexa hörselupplevelser

Behandling för personer som hör strukturerade fantomljud, såsom röster eller musik, bestäms av orsaken. Om det är relaterat till en psykologisk eller neurologisk störning kan behandlingen inkludera:

• Samtalsterapi för att utforska känslomässiga triggers eller trauma
• Medicinering, om symtomen är allvarliga eller ihållande
• Förbättrade sömnrutiner, eftersom hallucinationer ofta uppstår när hjärnan är trött eller överstimulerad

Även i icke-kliniska fall förtjänar dessa upplevelser uppmärksamhet. Målet är inte att tysta hjärnan helt, utan att stödja den, så att den inte behöver arbeta så hårt för att förstå världen.

Fantomljud kan verka konstiga, men de är vanligare och mer mänskliga än de flesta tror. Oavsett om det är ett ringande som aldrig försvinner eller en röst som egentligen inte finns där, är dessa upplevelser påminnelser om hur aktiv och responsiv hjärnan är, även i tystnad.

De kan vara frustrerande. Ibland kanske till och med skrämmande. Men de är inte heller ditt fel. Dessa ljud är inte tecken på svaghet eller fantasi. De är hur hjärnan reagerar på förändring, förlust eller stress. Och även om de inte alltid försvinner helt, kan de förstås, hanteras och mildras.

Enkla saker som ett tystare rum, ett lugnare sinne eller lite bakgrundsljud kan göra stor skillnad. Och det kan även vara bra att prata med någon som förstår.

Om du eller någon du bryr dig om hör ljud som egentligen inte finns där, så kom ihåg detta: du är inte ensam. Och du inbillar dig det inte. Tystnaden kanske inte är tyst, men den behöver inte heller vara hög för alltid.

Ytterligare läsning och referenser:

• Baguley, DM, McFerran, DJ, & Hall, DA (2013). Tinnitus. The Lancet, 382(9904), 1600–1607. https://doi.org/10.1016/S0140-6736(13)60142-7

• Johns, LC, & van Os, J. (2001). Kontinuiteten i psykotiska upplevelser i den allmänna befolkningen. Klinisk psykologisk översikt, 21(8), 1125–1141. https://doi.org/10.1016/S0272-7358(01)00103-9

• Mühlau, M., Rauschecker, JP, Oestreicher, E., Gaser, C., Röttinger, M., Wohlschläger, AM, ... & Sander, D. (2006). Strukturella förändringar i hjärnan vid tinnitus. Hjärnbarken, 16(9), 1283–1288. https://doi.org/10.1093/cercor/bhj070

• Roberts, LE, Eggermont, JJ, Caspary, DM, Shore, SE, Melcher, JR, & Kaltenbach, JA (2010). Ringande öron: Neurovetenskapen bakom tinnitus. Tidskrift för neurovetenskap, 30(45), 14972–14979. https://doi.org/10.1523/JNEUROSCI.4028-10.2010

• Världshälsoorganisationen. (14 februari 2023). WHO lyfter fram tinnitus som ett folkhälsoproblem. https://www.who.int/news/item/14-02-2023-who-highlights-tinnitus-as-a-public-health-concern